Tisdag, Oslo, Mr, Sova
Vit är en bra färg. Enkelt.
Klockan är strax efter ett, tisdag har det blivit. Jag och Cissi kom hem för drygt en timme sedan, efter att ha varit hemma hos Wille, Oskar och Viktor. Skulle kolla lägenheter men deras internet, snikkeboden fungerade inte. Så det blev många serier på tv, den ena värre än den andra. Vid halv elva började paradise hotel, jag tycker inte så bra om det, men en av kvällens bästa serie vi såg. Massa crap bara. Hur kan man vilja vara med och bokstavligt talat skämma ut sig? Stackars mamma, pappa, farmor som sitter hemma i tv soffan och ska kolla på nyheterna och råkar zappa förbi och se sin dotter/son skämma ut sig i tv. Kan inte rikitgt förstå det där. Pinsamt. För en gång skull så känner man sig rätt smart.
Jag tycker verkligen om Oslo. Men jag har bestämt att jag ska hem till Revyn, sen får vi se vad som händer i februari. Resa toppar min lista, men nu känns det mesta bara osäkert. Kanske vill tillbaka hit ett par månader till. När jag bestämde mig för att flytta till Norge var det mest ett av mina kända "fly-försök", bara komma bort ett par månader. Var nästan osäker på om jag skulle klara ett halvår. Nu sitter jag här efter ett halvår och jag kan se migsjälv som en av dom där svenskarna som en gång kommer till Norge och sedan blir kvar ett par år. Kanske är bra att man åker till borlänge ett par månader för att komma på vad jag vill. Är jag i Borlänge så längtar jag till Oslo och är jag i Olso så längtar jag verkligen inte tillbaka till borlänge. Världen är liten, kom vi fram till igår, men världen i Borlänge är otroligt liten.
Vad håller vi på med igentligen, jag och Mr . Jag trivs bra, tycker väldigt mycket om, har kul, mysigt, roligt, flummigt.. men sen kommer dom där stunderna då jag verkligen vill slå mig själv i huvudet för jag inte kan tänka klart. Ibland blir jag sådär smart och kommer på att vi kanske ska bestämma hur vi ska göra. Fatta ett beslut. Men när det gäller oss känns det som jag inte har ett vettigt beslut att fatta. Vill inte hålla på och såra hela tiden. Inte min mening, men det blir lätt så. Jag är rädd och flyr. Rädd för kärleken, det var visst nån som rörde till det för mig ett antal gånger för något år sedan. Vi har väl mer eller mindre bestämmt att vi ska flytta ihop i alla fall. (kanske inte kärlekspars-flytta ihop, mer kollektiv-flytta ihop..) men det kan man ju undra hur det ska gå. Jag tror ju iofs att det skulle gå utmärkt.
Min tv är nu i Sverige, så stolen bedvid sängen står nu tom. Det är lite ensamt. Saknar mina natt-serier otroligt mycket. Kanske blir lite pils i morgon. Det känns otroligt bra att ha en platta under sängen och åtta stycken välkylda i kylen. Kanske blir en sovis hos Solveig och ett besök på Cuba kanske. Kanske det kanske. Kanske. Mitt nya favvo-ord.
Klockan är strax efter ett, tisdag har det blivit. Jag och Cissi kom hem för drygt en timme sedan, efter att ha varit hemma hos Wille, Oskar och Viktor. Skulle kolla lägenheter men deras internet, snikkeboden fungerade inte. Så det blev många serier på tv, den ena värre än den andra. Vid halv elva började paradise hotel, jag tycker inte så bra om det, men en av kvällens bästa serie vi såg. Massa crap bara. Hur kan man vilja vara med och bokstavligt talat skämma ut sig? Stackars mamma, pappa, farmor som sitter hemma i tv soffan och ska kolla på nyheterna och råkar zappa förbi och se sin dotter/son skämma ut sig i tv. Kan inte rikitgt förstå det där. Pinsamt. För en gång skull så känner man sig rätt smart.
Jag tycker verkligen om Oslo. Men jag har bestämt att jag ska hem till Revyn, sen får vi se vad som händer i februari. Resa toppar min lista, men nu känns det mesta bara osäkert. Kanske vill tillbaka hit ett par månader till. När jag bestämde mig för att flytta till Norge var det mest ett av mina kända "fly-försök", bara komma bort ett par månader. Var nästan osäker på om jag skulle klara ett halvår. Nu sitter jag här efter ett halvår och jag kan se migsjälv som en av dom där svenskarna som en gång kommer till Norge och sedan blir kvar ett par år. Kanske är bra att man åker till borlänge ett par månader för att komma på vad jag vill. Är jag i Borlänge så längtar jag till Oslo och är jag i Olso så längtar jag verkligen inte tillbaka till borlänge. Världen är liten, kom vi fram till igår, men världen i Borlänge är otroligt liten.
Vad håller vi på med igentligen, jag och Mr . Jag trivs bra, tycker väldigt mycket om, har kul, mysigt, roligt, flummigt.. men sen kommer dom där stunderna då jag verkligen vill slå mig själv i huvudet för jag inte kan tänka klart. Ibland blir jag sådär smart och kommer på att vi kanske ska bestämma hur vi ska göra. Fatta ett beslut. Men när det gäller oss känns det som jag inte har ett vettigt beslut att fatta. Vill inte hålla på och såra hela tiden. Inte min mening, men det blir lätt så. Jag är rädd och flyr. Rädd för kärleken, det var visst nån som rörde till det för mig ett antal gånger för något år sedan. Vi har väl mer eller mindre bestämmt att vi ska flytta ihop i alla fall. (kanske inte kärlekspars-flytta ihop, mer kollektiv-flytta ihop..) men det kan man ju undra hur det ska gå. Jag tror ju iofs att det skulle gå utmärkt.
Min tv är nu i Sverige, så stolen bedvid sängen står nu tom. Det är lite ensamt. Saknar mina natt-serier otroligt mycket. Kanske blir lite pils i morgon. Det känns otroligt bra att ha en platta under sängen och åtta stycken välkylda i kylen. Kanske blir en sovis hos Solveig och ett besök på Cuba kanske. Kanske det kanske. Kanske. Mitt nya favvo-ord.
Sova kanske.
Kommentarer
Trackback
