Sara Lundgren

Ångest ångest ångest. Vad ska jag göra där i tre veckor. Det går bara inte?! Det är inte bara en sak som tar emot. Måste verkligen sova på saken och försöka vakna med lite positivare tankar för just nu önskar jag bara att jag inte hade tågbiljetten. Tänker knappt på saken längre, men direkt jag vet att jag ska dit så får jag magont.

Två veckor sen får det nog bli nästa i november. Frivillig smärta skulle man kunna säga! Måste bara komma över det.

Måste få bli en cigg eller två på det här.